pluralism är vårt motto

vi är en samling av nätverk som består av studenter inom nationalekonomi från flertalet länder runtom i världen

vi förespråkar en mer öppen, mer mångsidig och pluralistisk ekonomisk disciplin

läs uppropet för mer information

Ett internationellt studentupprop för pluralistisk nationalekonomi

Det är inte bara världsekonomin som är i kris. Nationalekonomin som disciplin är också i kris och den krisen har konsekvenser långt utanför universitetens väggar. Det som lärs ut formar nästa generations beslutsfattare och formar därför också det samhälle vi lever i. Vi, 37 organisationer av nationalekonomistudenter från 19 olika länder, tror att det är dags att omvärdera hur nationalekonomi lärs ut. Vi är missnöjda med det dramatiska avsmalnandet av kursinnehållet som skett de senaste decennierna. Bristen på intellektuell mångfald begränsar inte bara utbildning och forskning. Det begränsar också vår förmåga att hantera 2000-talets mångdimensionella utmaningar – från finansiell stabilitet till livsmedelssäkerhet och klimatförändringar. Världen måste tillbaka till klassrummet och vi behöver debatt med en pluralism av teorier och metoder. Det skulle bidra till förnyelsen av nationalekonomin och skapa ett utrymme för att hitta lösningar på samhällets problem.

Över landsgränserna är vi förenade för en kursändring. Vi påstår oss inte ha det perfekta svaret men vi hyser ingen tvekan om att studenter i nationalekonomi tjänar på att exponeras för olika perspektiv och idéer. Mångfald skulle inte bara bidra till att ge näring till utbildning och forskning och återuppliva disciplinen. Mer mångfald inom nationalekonomin innebär att studiet av ekonomin återgår till att ske i samhällets tjänst. Tre former av mångfald bör finnas i hjärtat av kursplanen: teoretisk, metodologisk och interdisciplinär.

Teoretisk mångfald betonar behovet att bredda antalet idétraditioner som ingår i kursplanerna. Vi protesterar inte mot någon specifik ekonomisk skola. Pluralism handlar inte om att välja sida utan om att uppmuntra till intellektuellt rik debatt och att lära sig att kritiskt ställa idéer mot varandra. Andra ämnen omfamnar diversitet och lär ut rivaliserande teorier även när de är inkompatibla med varandra men nationalekonomi presenteras ofta som ett ämne med enhetlig teori. Den dominerande traditionen har visserligen interna variationer. Ändå representerar den endast ett sätt att analysera ekonomin och ett sätt att se på världen. Detta är ett okänt fenomen inom andra områden. Ingen skulle kunna ta ett psykologiprogram endast fokuserat på Freud eller statsvetenskapligt program med fokus bara på statssocialism på allvar. En inkluderande och omfattande utbildning i nationalekonomi bör främja en balanserad exponering mot olika teoretiska perspektiv, från vanligen undervisade neoklassiska metoder till de ofta utelämnade ekonomiska skolorna; klassisk, post-Keynesianistisk, institutionell, ekologisk, feministisk, marxistisk och österrikisk med flera. De flesta nationalekonomer tar sin examen utan att någonsin stöta på så skilda perspektiv i föreläsningssalen.

Dessutom är det essentiellt att kärnan i kursplanen inkluderar kurser som sätter teorin i kontext och uppmuntrar reflektion kring nationalekonomin och dess metoder, inklusive ekonomisk filosofi och kunskapsteori. Eftersom teorier inte kan förstås oberoende av den historiska kontext inom vilken de formades bör studenter systematisk utsättas för ekonomisk idéhistoria och klassisk ekonomisk litteratur såväl som ekonomisk historia. För närvarande är kurser i dessa ämnen icke existerande eller marginaliserade till kursplanens ytterkanter.

Metodologisk pluralism är behovet att bredda de verktyg nationalekonomer använder för att hantera de problem de ställs inför. Det är tydligt att matematik och statistik är avgörande för vår disciplin. Men alltför ofta lär sig studenterna att använda kvantitativa metoder utan att någonsin diskutera om och varför de ska utnyttjas, valet av antaganden eller applicerbarheten av resultaten. Förutom detta finns det viktiga aspekter av nationalekonomin som inte kan förstås enbart genom kvantitativa metoder: vissa ekonomiska frågeställningar kräver att kvantitativa metoder kompletteras med metoder från andra sociala vetenskaper. Exempelvis kan förståelsen av institutioner och kultur förbättras genom att ge kvalitativ analys mer uppmärksamhet i kursplanen. Inte desto mindre läser de flesta ekonomistudenter aldrig en enda kurs i kvalitativa metoder.

Sist men inte minst bör studier av nationalekonomi inkludera interdisciplinära tillvägagångsätt och låta studenter samarbeta med andra sociala vetenskaper och humaniora. Nationalekonomi är en samhällsvetenskap; komplexa ekonomiska fenomen kan sällan förstås i ett vakuum, oberoende av deras sociologiska, politiska och historiska kontexter. För att diskutera ekonomisk politik ordentligt krävs det att studenterna förstår de breda sociala och moraliska konsekvenserna av ekonomiska beslut.

Medan tillvägagångssättet att implementera dessa former av pluralism kommer variera mellan platser kan de generella idéerna följa vissa linjer.

·      Anställ lärare och forskare som kan bidra med teoretisk och metodologisk mångfald till programmen för nationalekonomer.

·      Skapa texter och andra pedagogiska verktyg som är nödvändiga för att stödja ett pluralistiskt kursutbud.

·      Forma samarbeten mellan fakulteterna för samhällsvetenskap och humaniora för interdisciplinära program.

Förändringen kommer att vara svår – det är den alltid. Men det har redan påbörjats. Studenter världen över har redan börjat skapa förändring, steg för steg. Vi har arrangerat seminarier, läsecirklar, workshops, konferenser, vi har analyserat den nuvarande kursplanen och skapat alternativ, vissa undervisar själva de ämnen de upplever saknas. Vi har bildat studentorganisationer och byggt internationella nätverk.

Förändring måste komma från många platser. Så nu bjuder vi in er – studenter, ekonomer och icke-ekonomer – att ansluta er till oss och skapa the kritiska massan som krävs för förändring. Besök www.isipe.net för att komma i kontakt med vårt växande nätverk. I slutändan är pluralism inom nationalekonomiutbildning livsviktigt för en frisk offentlig debatt. Det är en fråga om demokrati.